onsdagen den 12:e juni 2013

Grusgrop blir företagsby och bostäder

Igår invigde jag en ny företagsby i Älta. Eller Ältabergs verksamhetsområde om man så vill. 80 000 kvadratmeter iordningställd yta för nya och växande företag. 400 personer kommer att arbeta i området när det är fullt utbyggt.

Redan finns några företag på plats, några håller på att bygga och någon tomt är kvar. Det ligger väldigt bra till, precis vid Tyresöleden. 15 minuter till innerstan (utan köer förstås).

Det lär vara första gången sedan 1983 som en ny företagsby invigs i Nacka och det är verkligen på tiden.

Min ambition är att vi alltid ska ha tillgänglig mark för företag som vill etablera sig eller behöver expandera. Sen får de investera själva och ta de affärsrisker det alltid innebär att vara företagare. Men kommunen ska ställa upp och se till att områden finns, att det går snabbt med bygglov och sånt.

Tänk vad man kan göra av ett gammalt grustag. Det har fyllts igen under ett antal år och nu kan området blir tillgängligt, användbart och trevligt. En bit bort vid skogskanten, en bra bit från från Tyresöleden, planeras nu bostäder. Det blir 200 småhus, villor och radhus, en förskola och ett äldreboende i det som kallas Ältadalen. Det har alla förutsättningar att kunna bli ett trivsamt naturskönt område, precis det vi vill ha.

Grusgropens framtid har man diskuterat säkert i 20 år, men nu närmar vi oss mål. Och just nu på upploppet så börjar vissa tveka. Tanken är att detaljplanen ska antas i höst och att man ska kunna börja bygga nästa år. Men nu vill Folkpartiet, Centern och Vänstern att ska bygga flerbostadshus i tre våningar i stället. Jag tror att det är helt fel. Syftet är gott, att få underlag för bättre kollektivtrafik, men det blir i alla fall fel. Människor flyttar inte till Älta för att bo i lägenhet i skogen, en bit från service och med sämre kollektivtrafik än i centrum.


Kulturvänsterns förmåga att vinkla

Kulturskymning - ett bibliotek går med vinst. Hela 360 000 kronor delas ut till aktieägarna i Dieselverkstans bibliotek. Usch. Ungefär så rapporterar statsradion det faktum att ett bibliotek som drivs på entreprenad går bra, både kvalitativt och ekonomiskt.

Man skulle lika gärna kunna vinkla det som att personalen på Dieselverkstans bibliotek bröt sig loss från kommunen (bildade ett personalägt företag), fick friare tyglar och har nu lyckats skapa både en bättre verksamhet och bättre ekonomi. Besökarna, som är väsentligt fler än före entreprenaden, är nöjda med biblioteket och öppettiderna är längre. De har samma ekonomiska ramar som övriga - kommunala - bibliotek i Nacka, men kan ändå ge vinst. Hur kommer det sig? Vad finns att lära av detta? Ungefär så skulle man också kunna rapportera om Dieselverkstans bibliotek.

Men - nej, kulturvänstern har sin egen agenda. Privat och vinst är fel och fult. Offentligt och bidrag är fint. Ingen rapportering om god kvalitet.

Varför görs inte samma indignationsnummer av att Skanska eller Ica går med vinst? Kommunerna köper ju - för skattepengar - både vägbyggen och mat och blöjor av dem. I stället för att gå med vinst borde de ju asfaltera lite mer och ge barnen fler köttbullar i skolan. Eller varför inte kräva att förlagen och författarna slutar gå med vinst och ger böcker till biblioteken i stället?

De flesta, fast kanske inte kulturvänstern, inser att det är en ganska bisarr diskussion. Vi har marknadsekonomi och fri företagsamhet i Sverige. Det är det som gjort Sverige starkt och rikt. Företag behöver gå med vinst för att kunna ta ansvar långsiktigt och våga satsa och investera för framtiden. Planekonomi och förbud mot företag eller vinster har aldrig fungerat, varhelst det prövats.

Varför är det så annorlunda med kultur?

SR Kulturnytt,

tisdagen den 4:e juni 2013

Skurubron närmare förverkligande


I måndags godkände en enig kommunstyrelse i Nacka ett avtal med Trafikverket om en ny Skurubro. Jag tycker att det är ett väldigt fördelaktigt avtal för Nacka. 

Dagens båda broar kommer att finnas kvar och rustas upp av Trafikverket, den norra för gång- och cykeltrafik och den södra för lokaltrafik. Den nya Skurubron ska börja byggas 2014 och vara klar 2017. Broavgifterna ska tas bort när den nya bron är avbetalad (efter ca 10 år) och det kommer att finnas ett avgiftsfritt alternativ på dagens bro hela tiden.


Sammantaget innebär avtalen att staten bygger en ny bro och rustar upp de befintliga för 1 miljard kronor. Bilisterna som använder den nya bron kommer att få stå för 285 miljoner kronor. Nacka kommun bidrar också med 30 miljoner till ny påfartsramp vid Björknäs, 10 miljoner till vägutredningen och diverse kostnader för anslutningar.

Lägger vi till förlängningen av Tvärbanan från Hammarby Sjöstad till Sickla, upprustningen av Saltsjöbanan, den nya bron från Kvarnholmen till centrala Nacka och tunnelbana till Nacka Forum, så är det enorma offentliga medel som nu investeras i att förbättra infrastrukturen i vår kommun. Jag är väldigt glad att vi lyckats få gehör för dessa angelägna satsningar. 

Samtidigt är oppositionens agerande om Skurubron beklagligt. Eller inte bara det, utan faktiskt rent oansvarigt och bara gnälligt. 

För det första har de inte dragit något strå till stacken för att få loss statliga pengar för Skurubron. Alternativen vi står inför är antingen en ny bro nu, som till två tredjedelar finansieras med broavgifter, eller att vänta till 2040 innan en ny bro byggs eftersom Trafikverket inte har pengar för en ny bro innan dess. Vi noterar att de partier som menar att stat eller kommun borde finansiera hela den nya bron nu inte har tagit fram pengar för detta i sina budgetar, vare sig i Nacka eller i riksdagen. Därmed blir det alternativet orealistiskt och oansvarigt. 4 kronor per överfart än acceptabelt. 

För det andra jämförs ibland den nya Skurubron med Kvarnholmsbron och att det är orättvist att det blir avgifter på nya Skurubron men inte på den nya Kvarnholmsbron. Den jämförelsen haltar betänkligt. Över Skurusundet kommer det hela tiden att finnas en avgiftsfri bro parallellt med den nya bron bara några meter ifrån. Det är dessutom en statlig bro. Den nya Kvarnholmsbron byggs där det saknas förbindelse idag och knyter ihop Kvarnholmen med centrala Nacka. Det är en kommunal bro, där exploatörerna på Kvarnholmen står för 165 miljoner kronor av den totala kostnaden på 353 miljoner.


För det tredje blir jag väldigt förvånad över oppositionens påståenden om att man nu försitter chansen att planera för en tunnelbana till Orminge (DN). Det är ju inte alls sant, utan visar bara vilket minimalt intresse de lägger ned för att sätta sig in i frågorna. De ställer inte ens frågor på sammanträdena, utan sätter sig bara på läktaren och misstolkar. Planeringen för en tunnelbana till först Nacka Forum och därefter till Orminge pågår för fullt. Igår, på styrgruppsmötet med SL (och där även flera representanter för S finns med), var jag den enda som ställde frågor om just Orminge. På kommunstyrelsens möte i måndags sa de inte ett pip om det heller. I höst kommer mer underlag om kostnader, resandeströmmar, restidsvinster, möjliga dragningar, stationslägen etc. Och om man ska vara realist så kommer tunnelbaneutbyggnaden till Orminge inte att påbörjas förrän tidigast i slutet av 2020-talet, dvs då nya Skurubron varit i drift i minst 10 år. Så vad vill oppositionen egentligen, att vi ska gång- och cykelbron i träda i 15 år i avvaktan på en eventuell tunnelbana? 

tisdagen den 28:e maj 2013

Olika turer med tunnelbanan

Den senaste tiden har tunnelbanan diskuterats rätt mycket. Vart ska den gå och vilket utbyggnad kommer först?

Efter att de senaste dagarna dels ha haft förbundsstämma med moderaterna i Stockholms län och dels lyssnat till statsministern (på förbundsstämman) och finansministern (på Handelskammarens årsmöte) så är jag än mer stärkt i att tunnelbanan kommer att dras till Nacka så fort som möjligt. Om den samtidigt byggs ut till andra ställen också, t ex Barkaby, vet jag inte. Absolut inte mig emot. Men jag vet att Nacka är högprioriterat.

Fredrik Reinfeldt nämnde Nacka 3 gånger i sitt tal på förbundsstämman tror jag, däremot ingen annan kommun eller någon annan sträckning. Han underströk att vi måste bygga fler bostäder i Stockholmsregionen och att det är både förutsättningen för och det som ger möjlighet till en utbyggd tunnelbana.

Anders Borg talade om världsekonomin men också om Stockholmsregionen. Han underströk behovet av tunnelbana och hoppas att man lyckas lösa ut Österleden samtidigt. När Stockholmsregionen växer måste också infrastrukturen hänga med.

Och förbundsstämman var både tydlig och enig i att en satsning på tunnelbanan är nödvändig för regionens utveckling och att både en Nackagren och Österleden är angelägna.

Var vi moderater står är alltså väldigt klart. Här finns ingen splittring. Sedan Fredrik Reinfeldt lyfte fram tunnelbanan till Nacka i sitt sommartal förra året så konkurrerar helt plötsligt alla partier om att vilja bygga ut tunnelbanan mest. Men det är vi moderater som kommer att leverera.

Nästa steg är att avgöra hur den ska dras och var stationerna lämpligen placeras. Det handlar om resandeunderlag och trafikströmmar, om ekonomi och om komfort och inte minst om var nya bostäder kommer till. Landstinget har gjort en hel del studier kring detta som jag hoppas att vi får ta del av när vi har ett gemensamt styrgruppsmöte nästa vecka.


onsdagen den 22:e maj 2013

Vi bygger broar

Broar för människor närmare varandra. Man tar sig enklare över barriärer. I Nacka bygger vi broar, både virtuella och konkreta. Igår tog jag första spadtaget för den nya Kvarnholmsbron, här tillsammans med byggföretaget Bilfingers VD.

Den nya bron ska förbinda expansiva Kvarnholmen med centrala Nacka. Sommaren 2015 ska den vara klar. Den är nödvändig för att Kvarnholmen ska kunna fortsätta omvandlas från slitet industriområde till modern stad för människor. På Kvarnholmen byggs och planeras nu för 3 000 lägenheter med tusentals nya invånare, skolor, bibliotek och service.

Med nya bron får man flera möjligheter att ta sig till och från Kvarnholmen. Utan bron skulle Kvarnholmen vara en sårbar och lite svåråtkomlig avkrok med stora trafikproblem.

Dessutom - det blir en riktigt snygg bro. Magnifik, rent av. Jag gillar broar. När jag besöker andra städer ser jag broar som landmärken som förskönar stadsbilden (eller förfular, det finns exempel på det också). Men broar kan vara attraktioner. Golden Gate i San Francisco, som jag såg i vintras, och Karlsbron i Prag, som jag såg i höstas när jag och Agneta firade 25-årig bröllopsdag - två exempel på fina broar. Vår nya Kvarnholmsbro kommer att tillföra nya kvaliteter till vår kommun.

Så här kan det komma att se ut, när även nya bostäder finns längs Kvarnholmens södra kust.

Bron kostar 353 Mkr, varav de som bygger på Kvarnholmen står för 165 Mkr. Det är en bra deal för skattebetalarna. Den som förorsakar behov av investeringar måste också vara med att betala för dem.

Det finns en del som inte tycker att vi behöver den nya bron. Jag tror att framtiden kommer att ge oss broanhängare rätt. Min absoluta övertygelse är att vi inte kan omvandla Kvarnholmen till bostadsområde utan en bro. Alternativet är då att bevara ett slitet industriområde i ett naturskönt läge nära city i stället för att ge liv åt området. Inte så tilltalande.




Kunde det ha varit Fisksätra?

Bilar bränns, fönsterrutor krossas, människor är rädda och gömmer sig inomhus. Inte Damaskus eller Paris förorter utan Husby. I natt även Norsborg, Jakobsberg och andra förorter.

Alla vettiga människor förfasas över det man ser hända. Det är rätt beklämmande att våld och förstörelse bortförklaras med "frustration" och "utanförskap" av folk på vänsterkanten och media. Det finns en överslätande förståelse över den attityden, att ge vandalerna någon sorts hjältegloria som verkligen inte är förtjänt. Det är oskyldiga människor som drabbas av det råa våldet. Det är ett angrepp på demokratin. Det borde alla kunna ta avstånd ifrån.

När jag satt i den statliga demokratiutredningen 2000 så var det här en av de frågor vi diskuterade. Jag minns så väl resonemangen om demokratisyn - om inflytande, delaktighet och deltagande som grunden för en genuin demokrati. Vårt konstaterade att man aldrig kan "varken tolerera eller försvara att medborgare tillgriper våld eller hot om våld, eller tillgriper skadegörelse, hur gott syftet än må vara" tvingade miljöpartiets och vänsterpartiets representanter att reservera sig. De kunde inte ställa upp på detta. Fonden till resonemangen då var reclaim the streets och reclaim the city-aktioner med tillresande ungdomar som krossade fönster och brände bilar.

Vi ser samma sak hända nu och samma tystnad från vänstern och miljöpartiet. En talande tystnad. Beklämmande.

Och man väljer om man vill krossa fönster och bränna bilar, det är inget som "bara blir". Alla har ett eget ansvar för sina handlingar. Man kan vara arg och frustrerad och känna sig bortglömd, men det finns andra sätt för att påverka det än att ge sig på sina grannar.

Jag funderar på om vandalismen och våldet skulle kunna spridas till Nacka och jag tror faktiskt inte det. Fisksätra, som är vårt främsta miljonprogramsområde med stor andel invandrare, är ett lugnt område där man jobbat konstruktivt och tillsammans mellan kommun och andra aktörer under lång tid för att skapa trygghet och harmoni. Brottsligheten är låg, trygghetskänslan hög, visar olika mätningar. Stena Fastigheter, som köpte de kommunala bostäderna i området 1996, har utvecklat och visat på verkligt långsiktigt ansvarstagande.

I lördags var jag i Fisksätra och deltog i firandet av 10-årsjubileet för den unika religionsdialog som pågår mellan Nacka församling, en muslimsk församling och S:t Konrads katolska församling. När religiösa ledare från olika religioner går samman och t o m firar gudstjänster tillsammans och har som mål att bygga ett "Guds Hus" i området så är det en ganska mäktig kraft. Jag är inte troende själv, men inser givetvis vilket symbolvärde det finns i att imamer och biskopar går sida vid sida och visar omvärlden att man inte ska hata. Även om man inte är så troende så har religiösa ledare ett anseende som sträcker sig långt och påverkar människors beteenden.

Det är bara ett litet exempel på det som görs i civilsamhället för att skapa trygga och trivsamma miljöer.

Nu tar kommunen nästa steg för att utveckla Fisksätra. Förra måndagen antog kommunstyrelsen ett planprogram som innebär att en del nya bostäder och arbetsplatser kan byggas. Det är en satsning på Fisksätra, första gången något nytt byggs i området på decennier och visar att Fisksätra har ett värde som andra uppskattar.

Och en annan sak som jag tror vaccinerar Nacka är våra bra skolor och jobbpolitik. Utbildning och jobb är nycklar för inkludering och det är vi duktiga på i Nacka.

Sånt här kan inte kommenderas fram genom statliga satsningar. Det är lokalt engagemang som måste fram för att våra miljonprogramsområdet ska växa.

Aftonbladet, Aftonbladet 2, SvD, SvD ledare, DN, SR,

måndagen den 20:e maj 2013

Energi från Sågtorpsskolan

Besök på Sågtorpsskolan i fredags, vilken energikick!

Det är en av våra populära kommunala låg- och mellanstadieskolor. Den byggs till hela tiden. Jag gick runt med nya skolledningen i olika klasser och pratade med eleverna, mest för att jag skulle få en bild av hur det er ut och vad de gör. Jag har besökt massor av skolor under mina år i skolpolitiken och tycker mig känna av stämningen rätt väl. Det sitter liksom i väggarna. Är det stökigt? Ljudnivå? Städat? Hur uppträder eleverna? Hur ser det ut i klassrummen? Respekten mellan vuxna och unga?

Här kändes det omedelbart trivsamt och harmoniskt. Lugnt i alla klassrum med målmedvetet och strukturerat arbete. Men spring och stoj i solen på skolgården, som det ska vara. Väldigt frejdiga barn, det märktes att de gillar skolan. Det är en utmärkt förutsättning för att kunna lära sig något. Många frågor vem jag var och vad jag gjorde där. Den roligaste kommentaren var från en kille som tyckte att jag såg ut som Eric Saade. Hmm.

En del av samtalet med skolledningen kom att handla om hur vi stimulerar varje barn att utvecklas maximalt. Som så ofta har skolan haft fokus på de som har svårigheter och lite missat de som är högpresterande eller särbegåvade. Här kan vi göra mer, det är ett viktigt utvecklingsområde att individualisera och verkligen se varje elev.

Men fler skolbesök blir det, det ger sån energi.